SE
035
Min pappas sista brev började med orden: ”Min lilla skatt, jag hoppas du kan förlåta mig…”
Efter begravningen stod jag kvar i regnet utanför kapellet i Majorna och försökte andas. En vind från
Fajna Tajna
SE
095
En resväska och ett hav av sanning
Jag begravde min man Lennart en torsdag i mitten av mars, när isvindarna från Vänern fortfarande bet
Fajna Tajna
SE
0125
Kalkylen som fick gästerna att sätta vinet i halsen
Det var en lördag i början av juni när Anna-Karin stod i köket i villan i Enskede och förberedde allt
Fajna Tajna
SE
0100
Stillheten efter stormen
Jag kastade ut min svärmor och jag ångrar ingenting. Inte en sekund. Men det här var ingen impulshandling
Fajna Tajna
SE
018
Min stora, taggiga kärlek
Linnéa växte upp i en fläckfri lägenhet i Jönköping. Hennes mamma Marianne var tandläkare och pappa Roland
Fajna Tajna
SE
0145
Hon lämnade mig när vår son föddes med Downs syndrom – 18 år senare hittade jag ett brev som krossade allt
Jag minns fortfarande hur den lilla handen slöts runt mitt finger. Så liten, så perfekt. Läkaren hade
Fajna Tajna
SE
018
Det gula kuvertet
Ingrid drog fingrarna över den slitna bänkskivan en sista gång. Trettiotvå år. Hon hade kommit hit som
Fajna Tajna
SE
029
En bekväm exfru
— Karin? Hej. Väckte jag dig? — Rösten i luren var hurtig, nästan för hurtig, som om han hade övat.
Fajna Tajna
SE
046
Tolv tusen för en lögn
Luften på konditoriet var tung av socker och kanel när mobilen surrade mot marmorbänken. Jag torkade
Fajna Tajna
SE
0155
Mobilen dog mitt i kaoset
Bussen var så packad att man kunde känna någon annans hjärtslag genom jackan. Klockan var kvart i sex
Fajna Tajna